Bohuslän

Ett av våra vackra landskap i Götaland

Bohuslän är Sveriges västligaste landskap och är beläget vid Skagerrak och norra delen av Kattegatt på västkusten.

Landskapet gränsar i norr till Norge och i öster till Dalsland och Västergötland. I söder går gränsen mot Västergötland på Hisingen i Göteborgs kommun. Det är känt för sitt fiske, salta bad och kala klippor. Bohuslän har 20 000 registrerade fornlämningar.

Landskapet är namngivet efter Bohus fästning, som i sin tur fått sitt namn efter den holme som den är uppförd på, Bágaholmr, nuvarande Fästningsholmen i Nordre älv utanför Kungälv. Förleden Bohus- (Baghahus 1319) i sin tur kan härledas till fornvästnordiskans bágr = hindrande, ligger i vägen, vansklig, motstridande, och avsåg Nordre älv, som utgjorde en besvärlig farled. Efterledet -hus betyder ‘slott, fäste’. Ordet län kommer av att Bohuslän har varit ett förvaltningslän under Bohus slott.[2] En annan framförd teori om ursprunget till förleden Bohus-, är att namnet kommer av strömmen i Nordre älv, söder om Fästningsholmen, som på 1200-talet kallades Bágastraumr. Innebörden är då det fornvästnordiska verbet bágha = flöda, flöda över, strömma.[3] Län betydde för övrigt ”lån”. Ämbetsmännen lånade skatteintäkter från medborgarna för en senare inbetalning till staten.

Namnet Bohuslän började användas på 1400-talet och avsåg till en början endast södra delen av landskapet, som tidigare kallats Älvsyssel. Så småningom kom det också att omfatta landskapets norra del, Viken. En norsknamnform är Båhuslen.

Kristendomens införande

Bro kyrka i Brodalen är till sina äldsta delar från 1200-talet.

Om man utgår från att gränsen mellan forntid och medeltid i stora delar av övriga Europa går vid cirka år 475, bland annat därför att det romerska riket då upphörde, så blir den “nordiska” motsvarigheten vikingatidens slut, cirka 1050. Andra halvan av 800-talet anses vara startpunkten för kristendomens införande i nuvarande DanmarkNorge och Bohuslän, sannolikt i den ordningen. Harald Gormsson Blåtand var kung av Danmark 958 – cirka 986 och sade sig ha kristnat hela Danmark. Danelagen, dvs norra och östra England stod ca 876 till 954 under nordgermanska (främst danskadaner, därav namnet) herrars överhöghet varför nordiska hövdingar var väl förtrogna med kristendomen.

Tiden fram till den svenska erövringen

islänningasagorna och fornaldarsagorna kallas Bohuslän tillsammans med Østfold för Alvhemmen. Den norske kungen Harald Hårfager erövrade området från dess jarl, Hrane den Götske och gjorde det till en del av det samlade norska riket, ca 870.

Digerdöden runt 1349 härjade Bohuslän svårt. Nära hälften av befolkningen dog och 50% av gårdarna ödelades. Dessutom var 1300– och 1400-talen periodvis mycket kyliga och befolkningstillväxten avstannade. Jordbruket återhämtade sig först under 1600-talet.

Efter Kalmarunionens upplösning ingick landskapet i kungariket Danmark-Norge. Vid freden i Roskilde 1658 avträddes hela provinsen utom Enningdalen till Sverige.

Sillfisket

Övergiven del av Bohusläns forna stenindustri: ingång till granitbrottet i Ed.

Sillfisket har varit avgörande för Bohusläns historia. Åtta stora sillperioder i Bohuslän finns nedtecknade:[4]

Under perioden 1556–1588 reglerade danske kungen Fredrik II fisket med skatter och tullar. Cirka 500 000–800 000 tunnor sill togs under dessa perioder upp per år under september–december.

Under 1700-talets senare del upplevde landskapet en blomstringsperiod tack vare den så kallade stora sillperioden (ca 1747–1808). Många små fiskelägen växte till sig. Samtidigt förändrades naturen då en stor del av skogen höggs ner för att användas till byggnadsmaterial för bostäder och båtar samt som bränsle för fiskeindustrin. Kvar blev kala klippor som fortfarande ger landskapet dess karaktär. Stora delar av skogen i inlandet återplanterades i början av 1900-talet. Under 1800- och 1900-talet hade Bohuslän också en betydande stenindustri.

Landskapsregementet

Det moderna Bohusläns regemente bildades 1720 genom en sammanslagning av en skvadron av Riksänkedrottningens livregemente till häst och Bohusläns kavalleri och dragonregemente. Regementet övade och var förlagt till Backamo lägerplats mellan åren 1724-1913 då regementet flyttade in i nybyggda kaserner i Uddevalla där det var förlagt till dess nedläggning 1992. Regementets traditioner förs vidare av Bohusdalgruppen inom Hemvärnet som är grupperad vid Skredsviksbasen.

Källa: Wikipedia. Landskapsvapnet är en registrerad svensk vapensköld. Licenserad under CC BY-SA 3.0 Riksarkivet Sverige. Landskapsbakgrund Photo by Ferhat Deniz Fors on Unsplash.

Läs mer