Närke

Ett av våra vackra landskap i Svealand

Närke är ett landskap i Svealands inland. Ytan är 4 126 km² (minst i Svealand) och ett av de minsta i Sverige. Närke gränsar i sydväst till Västergötland, i nordväst till Värmland, i norr till Västmanland, i öster till Södermanlandoch i sydöst till Östergötland.

Den äldre stavningen Nerike lever kvar bland annat i tidningen Nerikes Allehandas namn.

Namnet Närke (Neeric 1165-81) anses komma av ett ord, när, som används om smala höjsträckningar och sund. Det är samma ord som finns i namnet Norrbyås (Nerboahs 1275). ”När-” kan syfta på åsen där Norrbyås kyrka ligger. Vad resten av ortnamnet betyder är inte klarlagt.[3]

I landskapet finns 5 200 bevarade fornlämningar. Med övergången till bondenäring omkring 4000 f.Kr. ökar fynden märkbart, exempelvis av importerade flintyxor. Från slutet av bondestenåldern är ett mindre antal av hällkistor, vars form skiljer sig en del från den allmänna formen i södra Sverige, och de är några av de nordligaste förekomsterna av hällkistor i landet. Även bronsåldern och järnåldern har fornminnen av de vanliga slagen, samt enstaka mer unika fynd.

Närke vid Hjälmarens och Vätterns utvikningar var emellertid ett omtvistat gränsområde som länge sammanräknades med Götalandet och hörde till dess rike.[4]

Slättbygderna i Närke befolkades tidigt, och här finns många fornlämningar, till exempel domarringar och även runstenar som Nasta runsten.[5] Ett flertal fornborgar finns runt om en del slättbygder varav Tarstaborg i Sköllersta är mycket stor och välbyggd. Troligen tillhör den mitten av järnåldern och bör vara samtida med de fåtal kungshögar som finns i landskapet.

De tidigaste uppgifterna om Närkes omfattning från början av 1300-talet anger ungefär samma gränser som nu. I norr räknades emellertid även Noraskog till Närke. Närke, som ursprungligen var delat i tre tredingar, utgjorde en egen lagsaga och ägde en lagbok, som stadfästes av Magnus Ladulås men som senare gick förlorad. Landskapstingen hölls under 1300-talet i Mosås och Kumla, senare i Örebro. Den kungliga förvaltningen utövades av fogden på Örebro slott. Närke tillhörde från 1170 Strängnäs stift. Skattepersedlarna var korn, smör och fläsk samt i landskapets bergslagstrakter osmundjärn. Antalet hushåll i Närke uppskattades 1570 till omkring 3 400, motsvarande en befolkning på bortåt 20 000.

Närke utgjorde 1525-1554 förläning åt marsken Lars Siggesson; det tillhörde hertig Karls hertigdöme och sedermera Karl Filips.[6]

Källa: Wikipedia. Landskapsvapnet är en registrerad svensk vapensköld. Licenserad under  CC BY-SA 3.0 Riksarkivet Sverige. Landskapsbakgrund foto av Lars Hermansson i Wikimedia Commons Creative Commons Erkännande-Dela Lika 3.0 Generisk.

Läs mer